Jag lever! Meeeeeen nu börjar det kännas i magen inför besöket på ambassaden på tisdag. Är så nervös & jag hoppas inte jag har gjort något slarvfel på ansökan (vilket det känns som att jag har...) och att alla referensbrev duger bra, samt alla andra tusen dokument. Och att de inte grillar mig allt för hårt. Det känns ändå som att båda Ida och jag är GRYMT förberedda för det här. Jag lär inte uppdatera igen förrän tisdag kväll. Känns en aning onödigt att sitta här och skriva meningslösa inlägg. HÅLL TUMMARNA!